Varanasi – En av de heligaste städerna i världen

Varanasi är en av världens äldsta städer, med en historia som går tillbaka till 3000 år f.Kr. Det är också hinduismens heligaste stad, dit pilgrimer reser från hela världen. År 2011 hade Varanasi 1,2 miljoner invånare, men var ändå bara Indiens 30:e största stad!

År 2009 besökte jag och fyra vänner Indien i två veckor. Vi började i Delhi och åkte sedan vidare till Jaipur, Ranthambore och Agra. Sista stoppet på vår resa var Varanasi där vi tillbringade fem dagar. Hela resan lämnade oss med många intryck, men jag tror att Varanasi var den mest intressanta platsen tack vare sina unika traditioner och sitt läge vid den heliga floden Ganges.

Precis som många andra indiska städer är den väldigt trång och full av folk. Vägarna kryllar av människor, cyklar, bilar, tuk-tuks och djur. Många gator är smala och ibland står det en ko mitt i vägen som man måste ta sig förbi för att nå sitt hostel.

Floden Ganges

Den 2506 km långa floden Ganges flyter genom staden och anses, tillsammans med Varanasi, vara helig. Längs floden finns flera ghats som används av lokalbefolkningen. En ghat är en serie trappsteg som leder ner till floden och gör det möjligt för både badande och pilgrimer att nå det heliga vattnet i Ganges.

Det bästa sättet att se ghatsen är från vattnet. En morgon gav vi oss ut på en båttur i en liten båt vid soluppgången. Vi såg hur staden vaknade till liv och hur människor utförde sina morgonrutiner. Ganges används faktiskt till allt; bada, simma, be och begrava sina nära och kära. För att inte tala om att allt avloppsvatten från staden också hamnar här…

Turen var väldigt fin och morgonljuset gjorde atmosfären fantastisk.

Eftersom Varanasi och Ganges är så heliga gör många hinduer sin sista resa hit bara för att få dö här. När någon dör sveper familjen in kroppen i tyg, dekorerar den med blommor och springer sedan genom staden ner till en brinnande ghat vid Ganges. Här kremeras kroppen och askan sprids i floden. Att bränna kroppen betyder att själen renas. För de som inte behöver rening (som barn och gravida kvinnor) sänks kroppen istället ner i floden med hjälp av stenar. Ibland kan kroppar flyta upp och sköljas iland på stranden på andra sidan floden.

Jag minns att vi fick uppleva en sådan språngmarsch till en brinnande ghat under resan. Vi stod på en marknad och köpte frukt när folk plötsligt började ropa och springa nerför gatan. En väldigt annorlunda och speciell upplevelse, men på sitt sätt också vacker. Av respekt tog jag förstås inga bilder, men jag minns det fortfarande tydligt, det är ett starkt minne.

Utforska andra sidan

Vi spenderade cirka fem dagar i Varanasi med att bara hänga runt och utforska staden. En dag tog vi en tuk-tuk över floden till andra sidan. Här finns inga ghats, men några båtar och ett par tempel vid stranden.

Även här på andra sidan var stadslivet levande. Vi promenerade runt en stund, pratade med några barn och såg landsbygden.

Efter att ha gått en stund på en gata parallellt med floden hamnade vi i en odling. Jag minns inte riktigt hur vi tänkte då, men på något sätt slutade det med att vi gick genom högt gräs. Jag minns att vi stampade hårt för att skrämma bort eventuella ormar… Till slut nådde vi den torra stranden och hade utsikt över Varanasi och Ganges. Som tur var fanns det en fiskare och hans son vid floden som vi kunde betala för att få skjuts tillbaka över floden. Väldigt spännande! Det var dock oundvikligt att doppa tårna i floden…

Vad mer gjorde vi?

Åt mat

Vi tillbringade mycket tid på hostelet mellan våra små utflykter. Vi satt oftast på hostellets terrass och spelade kort och slappade. Det var också här vi åt de flesta av våra måltider. Vinnarrätten för mig var mosad potatis. Japp. Jag har alltid varit lite kräsen när det gäller mat, så du kan ju tänka dig hur svårt det var för mig att äta i Indien. Men, oavsett om jag gillade maten eller inte så gjorde inte min mage det. Efter nästan två veckor med enbart indisk mat var det verkligen skönt när vi till slut hittade ett trevligt italienskt ställe. Det kändes som ett riktigt hippieställe. Vi satt på golvet uppe på taket och åt pizza och drack öl. Riktigt härligt faktiskt! Vi hittade också ett mysigt libanesiskt ställe som hade en härlig atmosfär, god falafel och fantastisk lemonad! 🙂

Bio

En annan sak vi gjorde i Varanasi var att gå på bio. Där såg vi en riktig Bollywood-film! Vi såg Aladdin i en tom och väldigt kall salong. Biografen låg inne i ett köpcentrum och vi köpte popcorn när vi kom dit. Men när vi nådde salongen var vi tvungna att köpa nya, för man fick inte ta med sig de popcorn vi redan köpt… Nåväl, filmen var faktiskt rolig, även om den var på hindi och delvis engelska. Temalåten var väldigt medryckande och jag köpte faktiskt en piratkopia av den ett par dagar senare i New Delhi som ett minne. På vägen till bion tog vi en tur med cykelrickshaw. Jag minns att jag kände mig så dålig för mannen som fick jobba så hårt för att dra oss 7 personer från ett ställe till ett annat.

Att besöka Varanasi var verkligen speciellt, och jag tror inte att jag någonsin kommer besöka någon annan plats med denna unika tradition och historia igen. Under själva resan tror jag inte att jag uppskattade det så mycket. Mest för att jag ärligt talat kände mig sjuk hela resan, min mage var nog inte van vid bakteriefloran (eller så var det malariatabletterna?). Jag tror att jag hade ungefär en dag under hela resan som jag kände mig helt bra. Jag blev aldrig sängliggande, men kände mig konstig varje dag. Men nu i efterhand uppskattar jag verkligen de upplevelser vi fick, och det har faktiskt varit riktigt roligt att återuppleva allt medan jag skrev det här inlägget.